Så är fyra dagars utställning till ända. Roliga, intressanta, pratsamma, energigivande men också rätt energislukande. Just nu, några timmar efter att porten till Bunges är låst och kroppen och knoppen känns tom. Det jag behöver nu är
– skogen. Det är där jag snabbt fylls på. Faktiskt får målandet stå tillbaka, skogen är så kravlös. Det måste bli en tur i morgon efter jobbet.
Dagar med samtal om konst med folk som verkligen var intresserade. Mina tankarna har snurrat, hur blev bilden så här och vad tänkte jag och och och….
Vi har i stort sett haft besökare hela tiden, men ändå har tankar på att förändra en del till nästa påsk kommit. Kanske prova att ställa ut närmare stan. Jag har varit på Bunges fyra påskhelger. De tillfällena har varit högtider men inget är ju heligt, det går att prova nytt.
Det är förstås nu, strax efter intensiva dagar som det är lätt att känna så. Om en vecka kan det ha förändrats…